Ett liv utan minne.......................

Än en gång "ett liv utan minne är inget liv alls......". Det är vårt minne som är det som håller samman mycket av våra mål, det vi känner vår känsla, men också det vi skapar med våra handlingar och det vi gör. Någon har sagt utan minne är vi intgenting eller ingen. Och tänk jag håller med.

Jag minns min barndoms somrar, tång, sand, rost, men också de bleka färgerna. Jag minns "snörena" som jag sa, fast de heter tampar (de var beigegrå) och jag minns lukten. Jag minns glädjen och förväntan när jag skulle bada, var det varmt eller var det kallt. Jag minns de långa sakta promenaderna ut i vattnet (som var långsgrunt) och jag minns ljuden, skratten, fiskmåsarna och Harlortarna. Jag minns sandens färg och jag minns min röda klänning!

Men det jag nog minns mest är "lyckan" och friheten, och tänk jag har den idag igen!

Friheten att göra vad jag vill, friheten att se och betrakta och friheten att "fånga en bild" en dag skall jag säga, tänk jag minns den bilden från vår brygga, och tänka jag tycker den är lika vacker som den var en gång.

Att med kameran fånga minnen är också viktigt och jag undar vad som kommer att hända med alla digitala fotografier. Med tanke på alla mina papperskopior från en gången tid, så undrar jag hur det kommer att se ut i "etern" om 50-100 år. Hoppas att våra bilder finns kvar.

Ha en skön lördag och söndag, jag har fridag så jag skall bara vara!