Vilken väg?

Två vägar skildes åt i en gul skog,

och ledsen över att inte kunna följa båda

och bli en resenär, stod jag länge

och tittade bort så långt jag kunde

mot stället där den ena svängde in bland

undervegetationen;

Sedan följde jag den andra, precis lika ljus

och hade med det kanske gjort det bättre valet,

för den var gräsklädd och väntade på att bli nött:

Fast om det inte varit för korsningen där

skulle de kanske ha slitits på samma sätt

Och både hade legat där i morgonen lika,

under löf som inga steg trampat svarta.

Visst, jag följde den första ytterligare en dag!

Men där jag visste hur vägen leder till vägar,

tvivlade jag på att jag någonsin skulle komma

tillbaka.

Jag kommer att säga detta med en suck

någon gång långt, långt i framtiden:

Två vägar delade sig i en skog, och jag ...

jag tog den mindre använda

och det har gjort hela skillnaden.

ROBERT FROST

- och vet du, jag ryser när jag läser denna dikten!