En hjärtefråga.................

Att vara närvarande..............i olika sammanhang har sina sidor. Jag brukar tänka och säga till mig själv "var närvarande så ofta du kan" för jag har upptäckt att det är lätt att försvinna i egna tankar.

När jag försvinner in i dessa tankar är när andra människor bemöter på ett visst sätt. Det syns om en människa är genuint intresserad. Det märks om en annan människa visar personligt intresse. Det utstrålar något speciellt hos dessa våra medmänniskor som engagerar sig, kanske ibland avbryter av spontanitet, nickar igenkännande. Då försvinner jag aldrig in i mig själv och mitt tänkande. Nej det är de motsatta personerna som gör att jag tappar intresset och nyfikenheten.

Jag har tänkt på många delar som har med detta att göra "min hjärtefråga", det är också de som bryr sig och frågar hur det är, inte bara för att vara så förbenat artiga utan de som frågar för dom verkligen intresserar sig för just mig och hur jag mår. Då försvinner jag inte heller in i min "tankevärld" utan för en härlig dialog, ett givande och ett tagande.

Det finns nära och kära som jag tyckt varit nära och kära, men som aldrig ens bryr sig. Men så har jag börjat se efter de där små tecknen som betyder så mycket, och jag har upptäckt att det saknas. Istället har jag hittat andra nära och kära som hela tiden är varma, omtänksamma, tillitsfulla och bryr sig otroligt. Det är dessa mina nära och kära som jag skall sätta foccus på i fortstättningen. Det är dessa mina nära och kära som ger engergi, motivation och engagemang.

Tänk vad vi är rika när vi är närvarande!