Att låta sig inspireras är en spännande "tillställning".Jag inspireras av "det förflutna" men också "det utslitna och förkastade" och tillsammans så bildar de en intressant nydaning för mig personligen.
Naturligtvis så är det roligt med nya material, men det ger inte samma känsla och samma tillfredställelse. Dessutom kostar de en hel förmögenhet.
Så "det förflutnas lockelser" är många samtidigt som det också begränsar skapar det möjligheter. Visst är det intressant att skapa från nya material, men det blir på något sätt "själ-löst" och jag känner större tillfredställelse för det gamla, slitna, använda än nytt.
Det är härligt att vi är olika eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar