Så är de gråa och svarta garnerna i ull förbrukade. Nu ligger det inte en massa restgarner i en påse utan det blev 2 stycken mormorsplädar i olika storlekar.Det har varit en lång "resa" innan dessa blev klara helt klart. Först restgarner, sedan i påse och flyttade ett antal gånger, sedan sorterade och nu uppvirkade. År har lagts till år, men nu känns det bra att det inte bara är restgarner utan de har fått en uppgift.
Helt klart är att ingenting är omöjligt om man bestämmer sig. Sedan är det nog så att man måste vara beredd att satsa för att det skall bli någonting. Samtidigt som det skall finnas förutsättningar för att göra någonting. Det är lite så jag ser mitt "arv" som jag fått i form av ett helt varulager från en manufakturaffär för många år sedan. Att göra något av det som jag ärvt har varit en målsättning och sakta men säkert skapar jag många små både praktiska och opraktiska ting. Men det är roligt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar