Det Non-Figurativa följer mig som en vän genom livet. Det var för mycket länge sedan jag visste att jag skulle ägna mig åt just icke föreställande skapande. Jag tror jag var bara några och tio år när jag insåg att jag gillade allt som inte var föreställande. Lite tidigt kanske, men inte konstigt för mig. I alla år har jag fascinerats av sådant som man inte helt kunde bestämma vad det var, och jag var också på det klara med att folk i min omgivning såg både hästar, hundar, människor och träd eller vad dom själva ville i det icke figurativa.
Så det var inte konstigt att jag efter det jag lärt mig att rita av, måla av, direkt gick över till det icke figurativa. Det kändes som en befrielse. En sådan där befrielse som jag kallar "frihet" och i detta sättet att betrakta världen så är jag ett med det jag skapar. Men sedan kan ju naturligtvis människor som betraktar konsten också se ett och annat och det är helt OK. Inget är rätt och inget är fel och jag kan lägga till vilka symboler jag vill, vilka färger som jag känner känns rätt och jag kan botanisera, skapa, experimentera och bara vara med det skapandets olika processdelar.
Mitt Vita Rike är något som jag återkommer till då och då, det kan ta veckor och ibland månader, tom år innan något nytt skapas. Under tiden har jag botaniserat i färg, undersökt färg, känt på färger på olika sätt och då är det vita en ständig källa till energitillväxt för mig personligen.
Mycket av det vita har jag behållit själv. Det är sådant som har en stor betydelse för mig och som är svårt att göra mig av med. Jag känner en viss glädje att ha det, inspireras av det, men också utveckla olika tekniker inom det textila, målandet och fotandet.
Vitt och guld är speciellt tillsammans. Att sedan gå utanför invanda ramar gör det hela mycket spännande. Jag har som mål att ha en utställning till och den verkar bli ganska så omfattande för det är ett tag sedan jag haft mina separatutställningar nu. Det tar tid att skapa, tid att tänka, tid att botanisera och experimentera fram en hel utställning, men det är det värt. Jag gör utställningen för mig själv och det som är roligt är att det är många som kommit på mina utställningar och som grädde på moset så träffar jag trivsamma människor. Allt i en härlig blandning.
Mitt Vita Rike håller igång mig!
Utifrån det så hämtar jag kraft ur det Svarta Riket och alla de andra Riken som är på min personliga karta. En dag skall jag låta alla riken blomma och komma fram........men inte nu!
