Mina antika nöjen har tagit mig långt, långt bort till främmande länder, men också medverkat till en tidsresa in i en svunnen tid.Mina "antika nöjen" och mitt "samlande" har på så sätt också berikat mitt liv, och min kunskapstörst. När jag var liten så var jag mycket intresserad av just dessa små ting som idag får bli min betraktelse.
Stenar, tavlan med stenar är från början av 1900-talet, den fick jag som gåva dock oinramad av min pappas syster, faster Judith. Den har följt mig genom åren, likaså de små glaspjäserna.
Undrar just om mina barnbarn kommer att ha med sig något från släkten på sin resa genom livet?
Jag inser att genom avsaknaden av mormor, morfar, farmor och farfar som alla dog när jag var liten, mormor och farmor hade tom gått bort långt innan, avsaknaden av dessa äldre har gjort att jag värdesatt de små ting som kommit från dem än mer. Det är som om dom "levt" vidare med mig och jag har känt glädjen och lugnet att just jag fått ha dem nära mig.
Att ta små enkla saker till sig och känna tröst, är också en "gåva".................
2 kommentarer:
Such a beautiful, poignant post and a lovely collection. The history of your family will continue to live on through these treasures.
Visst är det härligt med minnen som man ser varje dag. Hälsn Mimi
Skicka en kommentar