Cirkeln är ju en av de grundläggande formerna kanske just därför jag fastnade för den. Jag känner spänning både innanför och utanför cirkeln i dess former.
Idag känner jag för en liten extra utvikning av just cirkeln ur en hermeneutisk synvinkel. Harmeneutik är läran om tolkning. Det är också en forskningsmetod, men det tänkar jag inte gå in på här mer än att säga att tolkningen är det som är centralt. Ordet är grekiskt och betyder "tolka".
Om vi nu använder begreppet "hermeneutiska cirkeln" så syftar det till här i alla fall att låta som jag ser det en cirkulär rörelse (målandet, broderandet av cirkeln) vara en rörelse mellan mig och min försåelse och mitt möte med nya erfarenheter och idéer, när jag studerar cirkeln som då kan bli en för mig förståelse i olika tolkningsansatser när jag gör mina olika cirklar, ibland halvcirklar och emellanåt även 3/4 cirklar.
Spiralen är också spännande och ibland så bryter jag med att måla eller brodera en spiral. Cirkeln är mer så att jag känner att jag går tillbaka till utgångspunkten medans spiralen kan ta vilken väg den vill. Jag kan se och tolka både uppåtgående och nedåtgående spiraler, men det kan jag inte med cirkeln.
I "min förståelseforisont" så kan jag både se, känna och uppleva cirkelformerna (och även spiralformerna) som bekväma och mysiga mot trekanter, fyrkanter osv dvs de former som har mer kantiga former. Jag tror att jag idag ser att jag tillhör "de runda formernas utforskare".
Det som tilltalar mig med begreppet "hermeneutisk cirkel" är att jag kan utläsa samband mellan helhet och delar, och tolkningarna bygger alltid på andras tolkningar. Så när du ser mina cirklar så tolkar du dem på ett sätt och jag kanske på ett helt annat. Detta beroende på helheten och delarna, färgerna och storlek. Så visst kan man ägna år efter år att studera en cirkel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar