Jag brukar tala om då och nu. Tidigare så var jag tillgänglig i all evig tid. Hann inte med det som jag älskade att göra utan sa det går jag göra "sen". En dag så hände något märkligt, jag hade allt som jag älskade att göra på "sedan-listan" och blev rädd. Så ville jag inte leva resten av livet. Så jag började fundera om och kring "gränser för min tillgänglighet" och hur jag kunde skapa detta för m i t t e g e t v ä l b e f i n n a n d e s s k u l l.
Det har sina svårigheter men samtidigt så finns det knep, ta en paus, fundera, be att få återkomma, planera, kolla upp i din kalender, tala med omgivningen och efter det har du fått luft och tid att fatta ett beslut som gör att du känner glädje och inte behöver göra det du älskar "sedan-längre-fram-när-jag-år-ledig-eller-har-semester-eller-till-sommaren" eller vad det nu är.
Att sätta färg på tillvaron kan jag göra på många sätt, men om jag är sann mot mig själv så hinner jag med allt jag vill åstadkomma, göra, hinna med om jag vågar skapa ett koordinerat synsätt i min tanke.
Bilden är från mina schablontryck, som jag till och från roar mig med. Det är en spännande tillvaro som ger mig mycket glädje.
Alltså "ta-en-paus" innan du säger ja nästa gång.
3 kommentarer:
JA JA JA till dina tanakr alaltså men NEJ NEJ tills ådant som du inte vill. jag kämpar ständigt med detta men tycker allt att jag blir bättre och bättre. På senaste tiden har jag sagt nej två gånger till något som andra förväntade sig ett ja till och berättat samtidigt om att jag vill ha mer tid för skapande...jag får faktiskt uppskattning för det!
Jag försöker mer och mer leva efter detta: Kom ihåg det du säger ja till är också ett nej till något annat! Det kan ju i förlängningen innebära att du säger nej till dig själv...
=sant
Håller fullständigt med,mycket tänkvärt,men ibland svårt.
Skicka en kommentar