söndag 8 maj 2016

Rost.............åldrande och tanke!


Att jag mer och mer inser hur rost påverkar oss och vår natur kanske inte är konstigt, men det som är konstigt är hur olika rost påverkar. Ålder, luft, miljö, fukt osv........vi ser åldrandet som något naturligt men också något som faller samman.

Saker och ting förlorar sin spänst, men behåller sin charm..........visst är det något visst med den tanken!

I den Kinesiska och Japanska kulturen så har det som åldrats något viktigt att förmedla, hoppas det sprider sig till oss också - men det lär nog ta tid!

måndag 25 april 2016

Mitt Vita Rike.......


Mitt Vita Rike består av mycket vita textilier, jag älskar alla färger (och svart är nog min favoritfärg i kläder). Dock har "mitt vita rike" funnits med mig i många år. Har aldrig träffat min mormor, och hon dog när min mamma var endast 14 år gammal. Så jag har bara talat med henne genom slitna textilier, genom de få saker som min mor hade lyckats spara tack vare att hon vid mycket unga år skaffade sig egen bostad. Hemmet brann ner och min mors kista med textilier lyckades alltså undkomma lågorna.

Mitt Vita Rike består också av arvegods från min mamma, min moster, och andra släktingar som vetat om min passion för vita broderier, vita spetsar och linne. Oavsett om det var slitet eller inte så har jag vurmat för detta. Hade en tanke vid unga år att jag skulle skapa något av det och av den anledningen så sparade jag söndriga vita tyger (med fläckar) och linnebitar, spetsar mm. Sedan så var lyckan stor när jag dessutom ärvde av min mor alla spetsar som fanns i hennes affär.

Att skapa ha nog varit en del av mitt hela liv, när jag var ung så var det batik, färgning av garner, vävning, broderande, stickande, virkande och dessutom en hel del arbete med att göra alla min mors modeller till sin affär. Då hade jag det bra, hon monterade och jag broderade. Mycket av det som jag broderade var fritt vilket inte var så vanligt på den tiden. Det använde min mamma till skylt och det var många gånger som kunderna kom in och ville ha mönster till något av fönsterdekorationerna. Vid omskyltning så såldes mina arbeten så jag har inte några kvar sedan denna tiden.

Idag tar mina arbete ofta mycket lång tid att göra och det innebär att jag idag dessutom ser att jag har ett stort lager av både garner, tyger, spetsar mm som jag aldrig kommer att använda färdigt. Men en sak har jag lovat mig, jag skall göra allt som jag älskar och lämna det andra därhän.

Nu håller jag på att arbeta fram en stor utställning, det blir min fjärde utställning i egen regi. Att det tar tid, och är omfattande jag det lovar jag att det är. Skall man göra allt själv så tar det tid. Men nu snart är tiden mogen. Det blir under 2018 hade jag tänkt.

Maskerna är en del av mitt yrkesliv och dom har jag gestaltat i många olika utföranden.

söndag 24 april 2016

Broderier, damer och tankar






Under ett antal år har jag mött kvinnor i olika positioner, olika åldrar och olika yrken. Har gjort mina betraktelser och funderat över oss kvinnor. Vilka vi är, vad vi vill, vad vi signalerar och framförallt hur vi beter oss.

Jo jag har också studerat männen, men detta blir en senare fråga. Vad jag kommit fram till är en hel del spännande tankar och spännande funderingar. Och ja jag är också kvinna, så visst känner jag igen mycket och mycket som jag också ser är "var vi kvinnor fostrats" och var vi kvinnor "arbetat".

Jag är helt övertygad om att män och kvinnor har "många gemensamma nämnare" och jag är också övertygad om att många särdrag är sk manliga eller sk kvinnliga. Men det finns gemensamma särdrag också som visar sig.

Mina kvinnor är "ömsint tolkade" utan ironi, men förhoppningsvis med humor. Ju äldre vi blir ju mer insiktsfulla blir vi och vi märker sådant som vi inte såg tidigare. Men allt detta vet vi och allt detta är naturligt.

måndag 18 april 2016

Abstrakta lockelser..........


En av mina "abstrakta lockelser"

Efter en veckas möte med Östergötland, vänner, upplevelser, god mat och härliga samtal så återvänder jag till vardagens utmaningar, att ta tillvara, förvalta och framför allt förädla det som känns och är viktigt för mig.

Denna vecka blir återhämtningens vecka..............ewachristine

fredag 1 april 2016

En hyllning till det abstrakta.......



Att måla med olika tekniker är spännande……..ett äventyr som jag gärna fortsätter med länge, länge! Måleriska äventyr är ett av mina uttrycksmedel sedan lång, lång tid. Jag har använt olika typer av färger som olja, akvarell, tusch, acryl, krita, under många år. Mest som skissteknik till mina textilier och framförallt inom formgivningen och designen. Men har egentligen inte tagit ställning till att detta är en form av skapande utan sett det som en del i min textila process.

Nu när jag separerat måleriet från textilierna på ett bra sätt för mig personligen så ser jag att utvecklingen inom detta sker hela tiden. Tidigare så målade jag skisser till mina textilier, nu målar jag för målandets skull. Det har tagit många år.

Att släppa prestationen, att släppa alla måsten för att försöka avbilda något har jag släppt för länge sedan och accepterat att jag är vad man kallar abstrakt eller non-figurativ. Det underlättar umgänget med färgerna och det jag skapar.

Jag ser i min omgivning hur många kämpar för att få avbildat saker och ting, målar av andra, kopierar och jag har ställt mig en personlig fråga, är det det jag strävar efter. Nej, och åter nej……jag vill att det jag skapar kommer innifrån mig själv. Det kan vara mina tankar, känslor, mina inre bilder och genom att jag tränar mentalt så har jag nog lättare för att uttrycka det inför mig själv.

Varför målar jag? Personligen tror jag det beror på att inom mitt textila har jag en "sparsmakad färgskala", och samtidigt så älskar jag färg. Helt klart är det olika uttryck och olika infallsvinklar som jag ser det. Vi hamnar lätt i fack och jag som då är i många fack ser att jag har olika uttryck inom dessa, samtidigt som jag ser en röd tråd i det jag skapar hur det hör ihop och hur de bryggar över varandra.

måndag 28 mars 2016

Homo Sapiens, Homo faber (den skapande människan) och Homo ludens (den lekande människan)



Hur vi (läs jag) formar mina bilder är ett äventyr i sig, det är något som "pockar på" att få på papper eller på en textil. Inspirationen lurar precis överallt, och det gör ju livet som skapande människa spännande.

Namnet Homo sapiens har funnits länge i vårt språkbruk, mer sällan har vi mött Homo faber som är den skapande människan i vårt mänskliga släkte. Nu ställer man dessa nära varandra tillsammans med den lekande människan (Homo ludens. Dessa tre uttryck tillsammans är det som gör skapandet spännande. Vi som människor är, skapar och leker när tillfälle ges och i vuxen ålder är det just inom måleriet och det textila men också fotografiet som jag kan känna "jag skapar".

Skapandet har ett värde för mig, ett egenvärde där jag får lov att göra precis som jag vill, hitta exakt de vägar jag vill trampa på, de stigar jag vill vika av på och de stora autostradorna som jag vill färdas i. Jag tänker att vi kommer nog åter till detta eftersom det är så många människor som ägnar sig åt måleri, textilt skapande och fotografi så måste det vara en bristvara. Nu börjar tom Tv sätta upp program som handlar om fritidsmålare, det ligger i tiden!


söndag 27 mars 2016

En bildberättelse om "mångfald och flersamhet"



Tänker ibland på detta med "egen-tid" och "gemensamhetstid" och hur jag ville utrycka detta.

Att jobba ensam har sin tjusning, men att jobba tillsammans med andra ger också en annan typ av tjusning. Att se saker ur min synvinkel, få insikter.  Att få inputs av andra ger ett annat värde, ett annat mervärde. Jag saknar ibland dessa samtal om och kring något projekt som jag arbetar i, att få lov att leka, berätta, fundera och att allt inte skall vara så perfekt från början. Jag vill aldrig tappa leklusen, experimentlusen eller lusten för att utforska. Det är genom utforskandet, leken och nyfikenheten som vi ger skaparglädjen en gro-grund att stå på.

Internet har många fördelar, men också många nackdelar. Överflödet och kvalitetstänkandet kanske inte stämmer riktigt med varandra. Då gäller det tror jag personligen att tänka igenom "vad vill jag, vad har jag för syfte, och varför gör jag detta" för min skull eller för andras skull.

Och detta med mångfald och flersamhet, vad menar jag med det? Jo att vara gränsöverskridande, att inspireras av flera saker, tillsammans med flera ger ju insikter, men om var och en håller sig inom sitt område blir det ju inte lika gränsöverskridande som jag ser det.....och nog går vi mot detta mer och mer inom "konst och konstvetenskap" att överskrida gränser.

Att berätta en berättelse med hjälp av bilder - är en utmaning, ja rent av en konst.