tisdag 1 september 2009

En ensam "inch" på en pelargonknopp!


Ibland kan man fundera på detta med åldersgränser. Hur vidgar man sina åldersgränser och hur växer man in i sin ålder?
Blir vi visare med åren?
Förstår vi mer med åren?
Uppfattas vi som gamla redan i den gyllene medelåldern?
Min mentala ålder är inte samma som den åldern som finns i prästbeviset!
Frågorna kan bli många och svaren också. Jag tror att vår erfarenhetsyta växer. Jag tror också att vår inre dialog blir tydligare och klarare genom åren. Jag tror också att vi kan uppleva mentalt olika åldrar bak i tiden men inte frammåt i tiden (väl är väl det kanske)!
Dagens bild ville jag skulle symbolisera det nya skira, knopparna som skall växa till sig och bli en blomma och den färdiga "lilla inchen" som har ett "längre liv bakom sig" hur bra de passar varandra och kompletterar varandra.
Att vara den äldre generationen har sina sidor - gentemot barnbarnen i synnerhet när det gäller dagens teknik och hjälpmedel. Så mycket som har förändrats de senaste 30-40 åren och jag känner en stor ödmjukhet att få ha upplevt hela den förändringen och samtidigt ha "gamla värderingar" med mig på min resa.

Inga kommentarer: