fredag 25 november 2016

berättelsefortsättning....



För 2 dagar sedan så började jag en liten berättelse om egentligen ingenting, men ändå något som har olika bottnar. Detta med att titta på vad ett namn kan betyda eller inte betyda, och hur ett namn både kan och inte kan forma mig som person.

Som enda barnet har jag alltid önskat mig syskon, det har jag inga och det är nog det jag saknat allra mest. Jag har istället gjort så att jag "adopterat hemligt" en syster som jag känt gemenskap med. En syster som inte är dömande, kritiserande, eller klagande. Och det har funnits flera sådana genom livet.

Men som systrar kan göra så kan dom "flytta" på olika sätt både kroppsligt och mänskligt. Och tyvärr så har jag några också har gått bort. Så ledsamt. Ja jag har också haft systrar som jag trott var "mina speciella systrar" men som visat sig inte vara alls så som jag tänkt. Ibland kan man också "förföras". Det som är intressant är att jag hittar "systrar" lite varstans dessutom som jag finner otroligt stor glädje tillsammans med. Dessa mina "systrar" har sina egna liv, sina egna funderingar och dom är kloka och insiktsfulllla, spralliga, glada, allvarsamma, ja dom har allt det där som en syster skall ha.

Talar jag om vänskap? Ja till viss del, både vänskap till sig själv och till dem som jag vill ge min vänskap till. Inte för att få något igen bara för att jag är jag och du är du.

Hur stor syskonskara kan man då vara? Ja förr i tiden var den ju inte reglerad och det är den nog inte idag heller - så ni som vet med er att ni är en bra syster, både biologiskt och vänskapligt var rädda om den gåvan, vänd inte kappan efter vinden, utan var lika omsorgsfulla som ni är och ta vara på den gåvan, vem vet ni kanske får en systerkram oväntat!

fors. följer...

Inga kommentarer: